Svar från Dum-Tjejen

Nu har hon skrivit tillbaka. Hon sa: Vadå, kan vi inte gå på promenad trots att du är förlovad?

Nej, det kan man inte, lilla du! Ni har aldrig träffats, han vet inte ens vem du är. Troligt att det är på "kompis-nivå" du hade i tanken. Så jag skrev till henne:


Jag vet inte vad du ville min pojkvän, Anton, men jag har svårt att tro att det var "kompisar", eftersom ni aldrig har träffats.

Som du kasnke förstår, så känns det jävligt om någon frågar killen man älskar sådär. Speciellt då du VET (det står uppe på profilsidan) att han är förlovad. Och ändå frågar du något sådant.

Det skulle vara en grej om ni var kompisar, om någon i hans klass skulle fråga. Men du har aldrig pratat med honom förutom på Facebook, han vet inte ens vem du är!

Så jag vill, att om du vill ha en relation med honom så kan du väl för fan bli kompis med honom innan du frågar om ni ska gå på en promenad.

Så jag skulle vilja ha en ursäkt från dig, eftersom det du gjorde var totalt respektlöst.

MVH Kim


Fattar hon inte vinken nu, så är hon dum i huvudet. Tyckte att jag sa det snällt, eller vad tycker ni? :D

Kunde garanterat ha varit riktigt vidrigt taskig, men då skulle ju bara jag ha förlorat på det!
Ciao

Kommentarer
Postat av: maanda

svar,
jag tror att jag tar den bruna :)

2007-10-30 @ 14:39:29
URL: http://missperssons.blogg.se
Postat av: S

Jag sa bara till min pojkvän att sluta prata med tjejerna som jag inte gillade.. Sen var jag stygg och tog bort dom tjejerna från hans msn. haha. Kändes bäst så! ;D

2007-10-30 @ 14:43:01
URL: http://cofie.blogg.se
Postat av: Sara

Orka såna som inte fattar att folk är upptagna, skit i henne, du har ju din Anton :)

PUSS

2007-10-30 @ 14:46:07
URL: http://metrobloggen.se/croonis
Postat av: Tobias

Svar: nej på fredag lär man sitta bänkad framför idol i soffan med lite gott snacks :D

2007-10-30 @ 15:07:22
URL: http://grymtroligperson.blogg.se/
Postat av: Anonym

Bra skrivet :D

2007-10-30 @ 15:20:32
URL: http://puuccii.blogg.se
Postat av: Tobias

Svar: Jag hejjer på Amanda, och Daniel :) dudå?

2007-10-30 @ 15:29:39
URL: http://grymtroligperson.blogg.se/
Postat av: Anonym

Tack för ditt tips, jag funderar på att göra det

2007-10-30 @ 15:32:18
URL: http://puuccii.blogg.se
Postat av: isis-fisis.

konstiga människor.

2007-10-30 @ 15:37:16
URL: http://izzabelle.blogg.se
Postat av: Farsen

Ett av de bästa sätten man kan göra för att verkligen få behålla sin käraste är att vara den bästa käraste som tänkas kan. Att se till att högakta, respektera, älska, uppskatta den andre och fråga sig hur "jag" kan bidra till att skapa kärlek, bidra till att ge utan tanke på att få, att bidra med att skapa en atmosfär av trygghet, vänlighet och glädje, att stötta och hedra den andres drömmar i livet, att committa sig till att vara den andres bästa vän, även när det blåser hårda vindar. Skillnaden är när vi håller sand i handen och klämmer åt för att försöka hålla den kvar. Ju hårdare vi klämmer, ju snabbare rinner den ut mellan fingrarna. Att lita på sin käraste handlar om att vara trygg i sig själv och ha tillit till att dels att den andre håller sina löften och att jag dels överlever och klarar av vad som än händer. Det finns aldrig några garantier i livet. Så är livet. Det vi kan göra är att älska och låta oss älskas och ge luft
och utrymme i våra relationer och ha tillit till att de överenskommelser vi har tillsammans består genom förtrolighet, respekt och tillit till varandra. Det är naturligt att andra människor attraheras av vår partner och det är som det ska. Vi kan och ska naturligtvis uttrycka var våra gränser går gentemot vår partner. Vi kan ha en dialog om det för att klargöra var, var och en står. Vi kan och ska också respektera vår partners önskan och vilja så länge det inte bryter mot dels våra överenskommelser och dels vår egen värdegrund för hur vi vill leva våra liv. Detta är en konst. Inte sällan en svår sådan.
Med många kärleksfulla kramar, Farsen, som inte alltid klarar av detta som jag skriver om, men verkligen strävar efter. Förhoppningsvis har jag några år till att träna på fulländning...

2007-10-30 @ 17:37:57
URL: http://kimbellander.blogg.se
Postat av: Farsen

Jag missade Facbookskriften lite längre ned. Ett sätt som inte sällan brukar neutralisera sådana här varianter är att ni bjuder in tjejen och frågar vad hon egentligen vill. Det, om man gör det med största respekt, talar om var era gränser gå och vad ni vill, båda två, är att det oftast brukar upphöra. Kanske inte världens lättaste uppgift, men det klargör oftast var relationens gränser är och hur den gemensamma värdegrunden ser ut. Det är oftast i möten människor emellan som någonting kan ske. Det delvis anonyma kan, ibland, skapa besatthet. Det förbjudna blir starkare än förnuftet. Visst, ibland behöver vi sätta gränser som överhuvudtaget inte är förhandlingsbara, oavsett konsekvenser.

En annan sak som jag tänkte på är att om man är trogen sig själv och sin värdegrund är all annan form av "otrohet" omöjlig då det går emot den värdegrund man dels själv har och dels den som relationen har d v s om detta inte tillhör innehållet. Å andra sidan så behöver det absolut klargöras och då får man kanske tacka för sig och gå åt ett annat håll...att verkligen se till att aldrig låta sig utnyttjas för någon annans gränslöshet! Vi är mycket mer värdefulla än att låta oss bli trampade på! Tyvärr är det alltför många som tillåter detta...Stå på dig Kim, annars kanske någon annan gör det...

2007-10-30 @ 18:05:07
URL: http://kimbellander.blogg.se
Postat av: malin

Vad härligt att du bjuder på sånt här!
Hade det varit en annan bloggare hade vi nog inte fått höra så mycket om det, och om vi skulle får höra något, så skulle det vara något i stil med "kan du bara sluta? fattar du inte att han är upptagen?" i kursiv stil längst ner i inlägget.
har precis hittat hit, och din blogg kommer jag fortsätta läsa. Hade fint, ciao!

2007-10-30 @ 21:54:41
URL: http://machenon.blogg.se
Postat av: Daniel Olanders

Din pappa är HÄRLIG:D:D

2007-11-06 @ 01:26:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0